Emelie med sin älskade familj <3

Måste börja detta inlägg med att säga förlåt  älskling för i natt. Jag puttade till han i natt för att han snarka, men medans jag fick liv i han så fortsatte ändå snarkandet, hmm.... de visade sig att det var vår kära hund som snarka som en gris, och inte ville han sluta heller. Men efter många om och män så kunde jag äntligen somna om.

Idag är det 100 dagar kvar till knoddis är beräknad till att titta ut, längar så. Kan inte dessa dagar bara flyga fram.

Sitter och väntar på att klockan ska gå, för mammi och pappi är på väg hit för att fika och umgås lite, alltid lika trevligt. Skulle bakat igentligen men de har inte blivit av utan igår när vi stor handla på maxi så passa vi på att köpa lite kakor som vi kan bjuda på. Har precis varit ute en timme med Monty så jag förtjänar några extra kakor.

Nehe nu är min skriv fantasi borta, skriver mer sen.